För det är svårt att sätta ord på
0kommentarer
Och plötsligt, sådär helt utan förvarning, så började jag bara längta efter dig så himla mycket.
Sakna dig. Sakna allt som hörde till oss. Sakna Tjörn och din tokiga familj.
Sakna den där kärleken och säkerheten. Säkerheten på oss och mina känslor.
Innan jag hade fått erfara allt det jag erfarit nu, innan jag visste så mycket som jag vet nu.
Så plötsligt kommer saknaden.
För trots att det nu är två och ett halvt år sedan, och trots att jag inte vill ha det på något annat sätt,
så kommer du alltid att vara min
största, första kärlek.
Och jag kommer nog allid älska dig för det.
Kommentera