powerfriday

Måndagkväll och åh, det är en jobbig kväll. Nu är jag inne på min sista vecka här i Lund och det är så mycket blandade känslor. Längtar hem, ser fram emot att flytta hem, men det känns så jobbigt att lämna allting här. Jag har sett fram emot den här tiden så länge, peppat, varit nervös, ångrat mig och sen peppat ännu mer. Det känns som igår jag flyttade hit men ändå som att jag levt ett helt liv på bara ett halvår. Och nu är snart allting slut. På söndag flyttar jag tillbaks, lämnar detta bakom mig. Mitt lilla Lund äventyr. Mitt alldeles egna äventyr, som gjort mig till en ny person, som fått mig att växa som person. Det känns så himla sorgligt på något vis.

 

Jobbigast av allt är ändå att lämna Niklas och Anna. Jag menar, hur ska jag klara mig utan mina två bästisar nu när jag fått hänga med dem nästan dagligen i ett halvår. Jag vet att man får nya vänner, och jag åker tillbaks till alla nära och kära som jag tycker om, men det är ändå inte Anna och Niklas. Det är inte Anna som jag flamsar och skrattar med fast vi inte borde, som jag kramas med så hårt att det gör ont och som jag pratar om allt med. Och det är inte Niklas som finns där när allt går åt helvetet, som tar hand om mig när jag blivit för full och som jag berättar allt för.

 

Det blir så konstigt att jag ska skapa mig ett nytt liv utan dem här personerna, som betyder så mycket för mig och som är så viktiga för att jag ska fungera. Det känns bara konstigt.

 

Så ikväll var en jobbig måndagkväll.