Jag lever trots skoldagen!

0kommentarer

Jag överlevde dagen. Men det var knappt....
Känts tomt och meningslöst sen Johannes åkte hem, men så e de ju. Nu väntar 6½ vecka innan vi ses igen, något som känns som evigheter i denna stund. Varit en underbar vecka dock, men behöver jag ens nämna det?
Jag kan faktiskt glädja mig själv med att idag så ska jag få träna småkillarna och få träna själv :) Det ska bli skoj!
Ska fortsätta med listan o mvad man ska skriva om också så fort som möjligt. Och som en positiv tanke kan jag ju tänka att det var bra att vi börjar på en tisdag, veckan blir ju kortare :)
Nu måste jag äta! Puss å kram mina pussgurkor <333


Fråga inte.......

Kommentera

Publiceras ej